Det Ă€r sĂ„ fruktansvĂ€rt varmt sĂ„ jag inte kan somna, och dĂ„ kom jag pĂ„ den briljanta idĂ©n om att starta en blogg đââïžđ
Vi fĂ„r vĂ€ll se hur det gĂ„r.Â
TĂ€nkte jag skulle berĂ€tta lite hur det Ă€r för mig i vardagen som ensamstĂ„ende pĂ„ heltid till en helt underbar liten kille đ„°
Â
Men fĂ„r vĂ€ll börja berĂ€tta hur allt började đ.Â
Â
Jag levde ett lyckligt singelliv, festade en del och hĂ€ngde med vĂ€nnerna, en kvĂ€ll blev det ovĂ€ntat bingo i livmodern om man sĂ€ger sĂ„ đ efter lite övervĂ€gan sĂ„ valde jag att behĂ„lla bebisen, pratade med "pappan" och valet var mitt och han skulle stötta mig oavsett beslut.Â
MĂ„naderna gick, vi hade lite smĂ„kontakt under tiden.Â
Den 18e oktober 2019 tittade lilla Anton ut efter en 18timmars lĂ„ng förlossning, han va livlös.Â
LĂ€karna fick igĂ„ng han och det visade sig att han hade en infektion.Â
Dagen Efter förlossningen fĂ„r jag ett meddelande av "pappan" att han inte lĂ€ngre vill vara med i bilden dĂ„ han hade skaffat en tjej och han ville Ă€ven ha faderskapstest.Â
Â
Ingen frĂ„gan om en bild, hur barnet mĂ„dde eller nĂ„got sĂ„nt alls!Â
Vi lĂ„g pĂ„ neonatal i en vecka och blev sedan utskriva đ
Â
MĂ„naderna gick och ett faderskapstest blev gjort.Â
Â
Idag Ă€r min son 10mĂ„nader och fortfarande inte ett ljud frĂ„n hans "far"Â
Â
SÄ, sÄ började mitt liv som ensamstÄende!
Â
Ăr du oxĂ„ ensamstĂ„ende? Hur funkar eran vardag?Â
Â


Â
0